Montessoripedagogik. Hjälp mig att göra det själv, att tänka och att bli!

Montessoripedagogik är nära observation: Vad behöver barnet? Den lär oss att följa vår egen kompass i en komplex värld. Den visar att allting hänger ihop och väcker ansvarskänsla för medmänniskor och natur. Många grundlagar som Maria Montessori utvecklade i sitt pedagogiska koncept är numera standard på skandinaviska skolor. Liksom hos oss.

Fabian Hickethier DSG Schulalltag DSC0457 1500 800 sw

Väsentliga punkter

  • Barnet bestämmer självständigt innehållet, genomförandet och tempot på lärprocessen.
  • Pedagogerna följer upp lärprocessen
  • Vi lär oss i blandade grupper och åldrar (1 till 3, 4 till 6, 7 till 9)
  • Introduktioner, fritt arbete eller så kallad fri studietid är grunden för lärandet.
  • Det finns många multidisciplinära inlärningsmöjligheter
  • Vi lär oss projekt- och produktorienterat
  • Upp till årskurs 9 finns inga betyg, istället finns det utvecklingsplaner och utvecklingssamtal
  • Vi ger inga läxor
  • Det finns en förberedd omgivning
  • Vi lär oss även utanför skolan (Out-of-school learning)
  • Ansvar är en del av vår läroplan.

Blandade årskullar

Livet är inte åldershomogent. Och varje barn är unikt. För att leva upp till elevernas heterogenitet lär vi oss i klasser med blandade årskullar: 1–3, 4–6 och 7–9. Inom de blandade årskullarna hittar man alltid någon på samma nivå att samarbeta med, som man kan lära sig något av och som man kan lära ut något till. Det gynnar utöver det ämnesmässiga även de sociala kompetenserna. Årskurs 10 förbereder sig i en egen klass inför skolexamen.

Att följa sin egen kompass

Varje barn lär sig i sitt eget tempo hos oss och bestämmer själv när, med vem och hur intensivt det fördjupar sig i olika ämnesdelar. Vi är medvetna om att varje människa är unik och att alla kan och måste hitta sin egen väg. Man kan alltid lita på sin inre kompass. Därför guidar vi barnen och ungdomarna på bästa möjliga sätt på deras individuella väg.

För att säkerställa att denna guidning fungerar finns det i varje grupp två fasta pedagoger. De ger introduktioner i små grupper som läroimpulser, och ser till att varje barn hittar och går sin egen väg. Barnen och ungdomarna arbetar sedan självständigt med olika teman i form av fritt arbete och projekt.


Inga betyg

Fram till årskurs 9 ges inga betyg. Hos oss lär sig barn och ungdomar att bedöma sig själva. Dessutom analyserar våra pedagoger arbetet noggrant och ger detaljerad feedback. Två gånger om året har vi utförliga utvecklingssamtal med varje barn och dess föräldrar. Eleven berättar om sin självbedömning i samtalet och diskuterar med pedagogerna om deras iakttagelser. I slutet av samtalet får varje elev en utvecklingsplan som visar både dess ämneskunskaper och sociala kompetens.

Projekt och produkter

Lärandet på DSG är projekt- och produktorienterat. För oss består världen inte bara av skolämnen utan även av sammanhang, teman och utmaningar som vi måste förstå och lösa. Enstaka ämnen och inlärningsinnehåll är inte ett mål i sig, snarare ska det hjälpa barnen att bli ”utforskare av världen”. De ska inte enbart samla på sig och återge kunskap. I stället ska de lära sig att använda kunskap. Därför finns det i slutet av alla projekt ofta konkreta genomföranden – en presentation, en prototyp, en låt eller en föreställning. Eller också ett litet test.

DSC0700 sml by Fabian Hickethier
Finja, klass 789
”Jag tycker om skolsystemet här. Det är mycket mer öppet än på andra skolor.”

Eleverna på DSG lär sig i grupper med blandade årskullar och det finns regelbundet projekt och uppgifter i skolgemenskapen.

Inga läxor

På DSG har vi inga läxor. För oss är det viktigt att alla elever har tid för livet utanför skolan och att vi tar ansvar för att förmedla alla ämnen under skoltid. Endast så kan vi jämna ut skillnader i härkomst, exempelvis när det gäller lågutbildade familjer. Det händer att våra elever frivilligt arbetar vidare hemifrån för att de ”brinner” för ett tema. Vi har förstås ingenting emot det.

Mångfaldiga studiemiljöer

Klassrum, korridor, museum, skog eller klassresa – studiemiljöer inspirerar.

Skolans olika rum stöder barnens och ungdomarnas utveckling. I den så kallade “förberedda miljön” finns möjligheten för eleverna att hitta de bästa materialen, platserna och positionerna att arbeta med: Där finns det enkelbord, gruppbord, en soffa och mattor. Även korridorerna är platser där man kan lära sig.

Vi ser oss själva och eleverna som ”utforskare av världen”. Därför lämnar vi skolan ofta och gärna för att lära oss i staden och naturen. Out-of-school learning passar till det skandinaviska ordspråket: ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.”

Varje år åker alla elever på klassresa. Klassresans längd utökas med åldern.

Från och med årskurs 6 gör våra elever praktik en gång om året, till exempel på ett företag eller inom en social verksamhet. Tre dagar i årskurs 6, därefter i två veckor. Från och med årskurs 7 får eleverna göra praktik utomlands.

Internationalisering

På mellan- och högstadiet etablerar vi många kontakter med jämnåriga både i och från andra länder genom utbytesresor, att ta emot gästelever, att vara gästelev, att söka och hålla kontakter utomlands.

Det grundar sig på Maria Montessoris idé. I sitt samlade verk ”Från barndom till ungdom” skrev hon: ”Exempelvis tycker vi att det är bra att skicka barn i dessa åldrar på elevutbyte till andra länder (…). De måste lära känna världen och orientera sig i den.” Montessoristiftelsen Berlin, som vi är en del av, satsar på internationalisering. Vi kombinerar fredsutbildning med Montessoris program för mellan- och högstadiet.

Att ta ansvar

Barnen och ungdomarna lär sig hos oss att vi alla är en del av det stora hela. Redan från början tar våra elever ansvar för ordning och reda i skolan. Från och med årskurs 7 engagerar de sig varje tisdag i en utvald verksamhet utanför skolan. Det de lär sig där kan ingen undervisning någonsin förmedla.

Icon